MINI PESKIZ
LIDERANSA NO
DEMOKRASIA LOKAL
Obrigadu wain ba Aman Maromak ne’ebe nakonu ho grasa
hodi fo matenek no pensamentu logiku no rasiu,ho nu’neé hakerek nain bele halo hotu servisu uma nian ne’ebé ho nia topiku “Lideransa no Demokrasia Lokal”ho
diak.
Iha servisu uma
ida ne’e hakerek nain mos,
hakarak fo hakerek nain , nia obrigadu ba professor nebe maka fo ona servisu
uma ne’e, ho nune atu bele aumenta tan
hakerek nia koinesimentu no nia kapasidade uituan kona ba material LIDERANSA
NO DEMOKRASIA LOKAL.
Iha
servisu uma ida ne’e maske ho
difikuldade no desafiu oi-oin ne’ebe
mosu iha area balun ne’ebe la kompletu maibe ho objectivo ida ne’e hakerek nain
sei hein kritika no sujestaun husi le’e
nain sira atu nune’e hakerek nain bele hadia diak liu tan servisu uma nebe maka professor sira fo fali iha tempu
seluk.
INDISE
PAGINA TITULU………………………………………………………………………….i
PAGINA LEGALIZASAUN………………………………………………………………ii
PREFASIU..............................…………………………………………………………...… iii-iv
INDISE.........……………………………………………………………………….............v
KAPITULU I
INTRUDUSAUN
Revizaun literature....................................................................................
1.1
Background Estajiu…………………………………………………….. 1-2
1.2 Ojetivu no
metodub Estajiu………………………………………… 2-4
1.3 Sistematika hakerek relatorio……………………………………….. 4-5
KAPITULU II KONDISAUN JERAL IHA
SENTRO FORMASAUN JORNALISMO TIMOR POST (TP)
2.1Opinaun jeral konaba sentro formasaun jornalismo ...............……….........
6-8 funsionariius no srtutura organiko Timor-Post
.....................................
9.8 KAPITULU III PROGRAMA NO REALIZASAUN ESTAJIU
3.1...................................................................................................
1.
Rekomendasaun ........................................................................................................
2.
Bibliografia
no Webgrafia
........................................................................................
KAPITULU I
1.1
INTRODUSAUN
Iha loron 28 fulan Novembru tinan 1975 maka loron
proklamasaun ba Indepedensia Timor-Leste no deside nia forma poder Republika
Demokratiku ou RDTL ( Republika Demokratika Timor-Leste) mos deside forma
estadu Semi-Presidensial foin hetan hikas nia indepedensia. Timor-Leste fahe ba Munisipiu 13 (Ainaro, Aileu,
Baucau, Bobonaro, Covalima, Dili, Ermera, Lautem, Liquica, Manatuto, Oecusse,
Manufahi, Viqueque), nomós fahe ba postu administrativu 65, suku 442 no aldeia
2.228
Maske Timór‐Leste
nia Konstituisaun fó ona matadak ida baadministrasaun governamentais, Repúblika
DemokrátikaTimór‐Leste
(RDTL) foin mak harii no funda.
Timor-Leste hanesan nasaun direitu demokratiku, nasaun
foun ne’ebe hahu nia politika
Administrativa Transzitoria iha Misaun Nasoens Unidas (UNTAET) nia okos
durante tinan rua ho balu nia laran no ikus mai iha loron 20 fulan Maiu tinan
2002, Timor-Leste hetan soberania total liu hosi politika Restaurasaun
Independensia.
Lideransa
signifika katak uja nia jeitu, uja nia kapasidade atu lori ema seluk hari’I nia
partidu atu lori ema seluk ba manan.
Demokrasia
mai husi lingua Grega no fahe ba
palavra rua Demos no Cratos,Demos signifika povu no Cratos
signifika poder.No bele dehan povu mak ukun ou ukun ida ne’ebe hosi povu ba
povu no fila fali ba povu.
Demokrasia
Lokal mak demokrasia ne’ebé akontese iha nivel ne’bé kraik liu hosi hirarkia
governu nasaun ida.
Demokrasia Lokal hanesan modelu ida
ne’ebé bele halo demokrasia nivel nasional sai forte no komunidade lokal bele
partisipa direita dezemvolvimentu lokal.
1.2 FORMULASAUN
PROBLEMA
Bazeia ba introdusaun iha leten hakerek nain
identifika katak, problema ne’ebe mak
importante atu resolve mak hanesan tuir mai ne’e:
1.
Tipu
no modelu lideransa oinsa mak ideal ba dezemvolvimentu iha rai laran
2.
Atu
dezemvolve valores demokrasia iha ita nia rain.
1.3
OBJETIVU
Objetivu hosi mini peskiza ne’e mak hanesan tuir mai
ne’e:
a.
Atu deskreve
tipu lideransa no modelu lideransa ida ne’ebé mak ideal ba dezemvolvimentu atu dezenvolve valores demokrasia iha ita nia
rain.
b.
Atu kompleta
materia Lideransa no Demokrasia Lokal iha parte justifikasaun teoria ou
pratika.
c.
Atu hasa’e
koñesimentu peskiza sientifiku.
1.4
METODU MINI PESKIZA
Métodu peskiza hanesan maneira ida ne’ebé peskizadór
uza atu hala’o peskiza hodi nune’e bele buka no halibur dadus. Dadus sira
ne’ebé lo’os ho intensaun atu dezenvolve no ezamina husi ciênsia. Ho nune’e
métodu ne’ebé uza ba peskiza ida ne’e mak métodu peskiza kualitativu
deskritivu. Signifika atu hetan konseitu ba problema ida ne’ebé deskreve ka
hakerek kondisaun husi objetu peskiza iha tempu agora
Tuir Sugiyono (2012, p. 2) metode penelitian pada
dasarnya merupakan cara ilmiah untuk mendapatkan data dengan tujuan dan
kegunaan tertentu.
KAPITULU II
2.1
REZULTADU MINI PESQUIZA
Tuir Xefi Suku Tokoluli,Leonel de Jesus hateten katak “tipu lideransa ne’ebé ideal ba dezemvolvimentu
lideransa mak tuur hamutuk ho komunidade
ko’alia buat n’ebé realidade no labele bosok hodi dezemvolve nasaun, atu dezemvolve valores demokrasia iha ita nia rain
presija lider ne’ebé respeitu povu no unidade ho nia povu
Bazeia ba asuntu ne’ebe mak hakerek nain sita husi xefi suku koalia hateten katak tur hamutuk ho
komunidade sira tenke koalia asuntu ne’ebe mak los la bele uja liafuan seluk no
bosok komunidade sira, ezemplu mak hanesan lalika hare’e buat seluk maibe
hare’e ba buat realidade ne’ebe mak iha loke servisu ba joven sira ne’ebe mak
servisu laha maibe hare’e realidade agora to agora programa ne’e seidauk lao to
agora no halo joven sira sai mal vontade atu hein programa hirak ne’e.
Vicente S (xefe aldeia)hatutan katak “lideransa ne’e tenki
hadi’a uluk uma laran, lideransa ne’ebé halo ema rona malu no la buka osan, Hodi dezemvolve valores demokrasia iha ita nia
rain, lideransa ne’e tenki halo ema fiar nia no rona pavu hotu nia lian, atu
transforma ka lae ne’e, Xanana mak hatene. Hanesan sidadaun bele fó, maibe
hanesan veteranus seidauk bele tamba veteranus sira sei duun malu hela.
Asuntu ne’ebe mak hakerek nain sita husi xefi aldeia koalia sai lideransa ida tenke
rona malu no la bele buka osan hanesan atu halo ema seluk rona ida bainhira
koalia buat ruma karik em primeiro lugar iha uma laran tenke rona malu ezemplu
oan sira tenke rona inan aman no inan aman mos tenke rona oan sira tamba ita
ema lahare ba ema ema boot foin ita respeita maibe dala barak mos labarik kiik
sira nia hanoin ka ideias bele diak liu fali ema ne’ebe mak boot tan ida ne’e
sai lideransa labele hare ba ema ne’ebe boot deit no mos halo servisu karik
labele hare ba maluk sira ka uja sistema familia maibe kuandu sai ona lideransa
ida entaun uja maneira sai par abele hakuak povu sira hotu.
Asuntu
husi Rufino (Lia Nain) “Lideransa hahu hosi leten tuun
to’o kraik tenki fiar malu hodi dezenvolve ita nia nasaun, uluk luta ba ukun an, jerasaun tuan
fó hanorin ba jerasaun foun atu
lori nasaun ba oin, wainhira jerasaun tuan reforma fó nafatin kontribuisaun
dezemvolvimentu nasau, uluk luta ba ukun an, jerasaun tuan
fó hanorin ba jerasaun foun atu lori nasaun ba
oin, wainhira jerasaun tuan reforma fó nafatin kontribuisaun dezemvolvimentu
nasaun.
Asuntu ne’ebe mak hakerek nain sita husi Rogerio hateten katak jerasaun foun ho
tuan agora ne’e tenke rona malu tamba atu hari nasaun ida ita precisa fiar malu no rona malu tamba
ita hamutuk foin nasaun ne’e sai nasaun ida ne’ebe mak dezenvolvidu no nasaun
ne’ebe mak seguru no dok husi situasaun sira hotu karik jerasaun tuan troka ona
maibe fo nafatin konfiansa ba jerasaun foun atu nune’e bele dezenvolve nasaun
ne’e ho diak tenke iha ligasaun ba malu no fiar naftin malu e mos fo apoio
nafatin ba malu hodi nune ita bele hare tuir nafatin maun boot sira nia ain
fatin ida ne’e mak ita hanaran nasaun dezenvolvidu.
Emprezariu lokal Maucina haktuir tan katak “lideransa ne’ebé lori
dezemvolvimentu ba oin mak lideransa ne’ebé iha boa vontade hodi dezemvolve no
haloa knar ho fuan no laran, bele
troka maibe lideransa tuan sei bele ukun periodu ida tan, depois mak bele troka,
atu dezemvolve valores demokrasia presija lideransa ne’ebé iha kapasidade ho
nivel edukasaun ne’ebé diak.
Hakerek nain sita husi empresariu lokal hateten katak sai lideransa
ida tenke hakuak ema hotu no loke servisu ba
joven sira ne’e mak la iha servisu hodi nune sira la bele inklui iha
problema hira ne’e ne’e mais ou menus hanesan servisu kiik sira ezemplu mak
hanesan hakerek nain tun rasik ba fatin ne’ebe mak empresariu lokal hela ba
ne’e iha ne’eba programa ka atividade ne’ebe mak sira halo mak hanesan Reben
kareta,Halo plat Motor ho Kareta no seluk tan ida ne’e mos hanesan inisiativu
diak ida husi empresariu lokal sira hodi loke servisu ba joven sira ne’ebe mak
la iha servisu.
Iha intervista ne’e Geraldo (reprezentante
Juventude aldeia ) “Nu’udar Lideransa kapasidade no iha parte ida hodi bele
fó influensia ba jovem sira liu hosi meius kominikasaun atu halao aktividade
iha suku no aldeia hodi atinji objetivu hamutuk atu kontribui ba dezemvovimentu
nasional,
ita presija lideransa atu lidera jovem sira ne’ebé iha abilidade atu influensia
no mos poder atu kontrola ba ema seluk, entaun nu’udar lideransa hatoo ita nia
hanoin ka fiar ba ema hotu ne’ebé ita hotu lidera.
Hakerek nain sita
representante mane nia hanoin katak nudar lideransa ida tenke uja meius oinsa
atu influensia ba joven sira liu husi
komunikasaun ezemplu loke jogo amizade entre joven sira husi suku ida ba
suku seluk atu nune’e la bele kria konflitu iha ita nia rai laran atividade
hirak ne’e diak tamba bele halakon problema si ra ne’ebe mak iha joven sira nia
hanoin ne’e hanesan mos kampo de servisu ida ba malu sira ne’ebe mak la iha
servisu ga hanesan mos atividade rutin ida.
Iha parte seluk, Eva Soares dehan “tipu lideransa ne’ebé diak dezemvovimentu
mak hanesan lideransa ne’ebé iha kapasidade no mentalidade atu lori povu ne’e
sai hosi ki’ak no mukit nia laran, Timor-Leste tenki troka duni lideransa tuan ba jerasaun foun tamba ita
Timor-Leste ne’e moris iha demokrasia nia laran, Timor-Leste presija lideransa ida ne’ebé mak iha
nasionalismu forte hodi bele dezemvolve demokrasia, tamba wainhira lideransa
ida hadomi nia rain, normalmente hadomi nia povu sira.
Hakerek nain sita liafuan husi representante feto ne’ebe
mak koalia dehan katak sai lideransa ida ne’ebe Mak diak tenke iha kapasidade
no mentalidade atu nune bele lori sira sai husi kiiak no mukit nia laran ne’e,oinsa
atu halo ema sira ne’ebe mak baruk ten sai ba badinas ema laos kiiak maibe
tamba sira baruk ten entaun sira lakoi halo servisu entaun ida ne’e mak sira
hanaran kiiak laos kiiak ba hahan maibe kiiak tamba lakoi buka servisu.
Lorenso G(veteranus) fó sai katak “lideransa tenki iha
kapasidade no hadomi nia povu sira no halao buat ruma la haree ba nia partidu,No lider tuan sir abele kaer ukun period ida ka rua
tan, karik jerasaun foun sira mak kaer ona, jerasaun tuan tenki akompaña
nafatin jerasaun foun sira, keta husik sira mesak, tamba sira seidauk iha
esperensia ne’ebé barak,
lider ne’ebé respeita ema, pasensiador, la arogante, rona ema hotu nia lian no
ativu iha atividade sira ne’ebé iha.
liu husi sitasaun ida ne’e jerasaun tuan sira tenke
fo oportunidade ba jerasaun foun sira hodi nune sira bele halao sira nia knar
nudar lideransa ne’ebe mak diak karik jerasaun tuan entrega ona kargu sira
durante ne’e sira halao entaun laos hatudu katak sira husik buat hotu maibe
jerasaun tuan sira tenke akompanha nafatin jerasaun foun sira hodi nune servisu
balun lao la los karik jerasaun tuan sira bele ajuda jerasaun foun sira hodi
nune sira bele halo sira nia programa lao ho diak no susesu.
Partidu politiku David Dias (Politku) dehan, “Lideransa ne’ebé iha karakter
membangun, laiha problema ho ema seluk, ema fó konfiansa,kria estabilidade,
nakloke ba ema hotu, hakoak ema hotu no iha liña kordenasaun ho ministeriu hotu, ita tenki halo mistura tuan no foun, lei fó
dalan maibe, jerasaun foun pronto ka lae? No jerasaun foun povo fó konfiansa ka
lae? lideransa ne’ebé
hetan konfiansa hosi povu no respeitu ita nia arte no kultura.
Iha parte sitasaun
husi hakerek nain partidus politiku iha ona kria estabilidade no fo konfiansa
husi ema seluk no fuan nakloke ba ema hotu sira hakuak ema hotu liu husi sira
nia eleisaun jeral sira ne’e maibe lahatene los sira programa sira ne’e lao ba
oin ga lae tamba hare ba realidade ne’ebe mak iha partidus politiku hotu sempre
halo kampanha sira promete buat barak maibe na realidade saida mak sira halo
sira la halo buat ida povu sira mak sempre halerik hela deit ho sira nia
problema hirak ne’e.
Lusiano S (intelektual) “lideransa ne’ebé ideal ba
dezemvolvimentu mak hanesan lideransa
rona povu nia lian, la arogante, sai parseiru ho povu, ukun laharee ba ras,
tratamentu ema ho justu liu lei administrasaun ne’ebé iha no lideransa ne’ebé
la servi deit ba emprezariu sira,
presija troka tamba hukum alam, karik Timor-Leste ukun an ba tinan sanulu deit
mak labele. Kestaun mak ne’e, jerasaun tuan fó foun sira ukun ka lae? No
jerasaun tuan prontu kan lae,
hodi dezemvolve valores demokrasia lideransa ne’e tenki demokratiku, respeitu
direitus umanus no ita labele ko’alia konaba demokrasia wainhira la respeitu
direitus umanus, trata povu ho dignu lasosa votus wainhira atu eleisaun.
Bazeia
ba hanoin sira leten autor atu konklui katak tipu lideransa ne’ebé ideal ba
dezemvolvimentu mak lideransa ne’ebé hadomi no hakbesik an ba nia komunidade,
tau prioridade liu interese komun, iha boa vontade hodi serbi nia povu sira ho
fuan ho laran, hetan konfiansa hosi nia povu sira, lideransa ne’ebé iha rede
barak, foti desizaun ne’ebé justu, lahare nia povu backround no la koruptor.
2.2
TOPIKU
LIDERANSA
NO DEMOKRASIA LOKAL
SUB-TOPIKU
1. Tipu
lideransa oinsa mak ideal ba Dezenvolvimento komunitario?
2. Modelu
lideransa oinsa bele akumula interese komun?
3. TL
precisa ka lae hodi transforma lideransa tuan ba jerasaun foun?
4.
TL precisa kualidade oinsa atu
Dezenvolve valores Demokrasia iha TL?
2.4 Perspektiva
Teoria
Abraham
Lincoln fó
nia definisaun ba Demokrasia katak Demokrasi adalah sistem pemerintahan yang
diselenggarakan dari rakyat, oleh rakyat, dan untuk rakyat.
Timothy D. Sisk(2001, p.15) Demokrasi
bukanlah semata berarti pemilu. Di dalamnya terkandung unsur-unsur penting seperti
dialog, debat, dan diskusi yang bermakna, yang muaranya adalah mencari solusi
bagi segala masalah yang timbul di dalam masyarakat.
Bazeia ba
definisaun hirak iha leten autor atu konklui deit katak forma poder demokrasia
di’ak liu iha nasaun ida no demokrasia laos haree ba eleisaun maibe atu nune’e
ema hotu livre hatoo sira nia aspirasaun, fó infleunsia ba knar governsaun no
kritika konstrutivu direita ou liu hosi reprezentante povu iha parlamentu ba
erru ne’ebé komete ukun nain sira ne’ebé povu hili liu hosi eleisaun.
Tuir Timothy
D. Sisk (2001, p.14)Istilah demokrasi lokal bermakna
banyak, tergantung ruang dan tempat, dan memang tidak ada satu pun konsep atau
model yang bisa dianggap sebagai perwujudan terbaik dari demokrasi.
Tuir
Gerry Stoker ne’ebé sita hosi
Timothy D. Sisk (2001, p.35) katak demokrasi
lokal dapat membantu terwujudnya akuntabilitas yang efektif.
Relasiona
ho hanoin hosi peritus sira iha leten mak autor konklui katak Demokrasia Lokal
hanesan modelu ida ne’ebé bele halo demokrasia nivel nasional sai forte no
komunidade lokal bele partisipa direita dezemvolvimentu lokal
Iha parte seluk Kartini Kartono (2011, p.57) hatutan
katak jadi seorang pemimpin harus mampu
menjadi pencipta dan pendoron untuk memimpin kelompok yang dipimpimnya.
Liderança representa a sua
capacidade de influenciar pessoas a agir. (HUNTER, 2004, p.105).
Max De Pree
(1989, p.34) refere-se ao líder como um
servidor da organização e das pessoas que trabalham com ele.
Bazeia
definisaun konaba Lideransa iha leten atu konklui katak lideransa tenki iha
kapasidade hodi infleunsia, orienta no motiva seguidor sira no subordinadu sira
atu bele halao serbisu ho diak hodi atinji objetivu sira ne’ebé iha ona.
Tuir Peritus Ordway Tead(1935, p.12)Kepemimpinan desa adalah aktivitas
mempengaruhi orang-orang agar mau bekerja sama untuk mencapai beberapa tujuan
yang mereka inginkan
Nune’e mos tuir Ralp M. Stogdill, (1950, p.13)hateten
katak Kepemimpinan desa adalah proses mempengaruhi kegiatan sekelompok orang yang terorganisir
dalam usaha mereka menetapkan tujuan dan mencapai tujuan35
Bazeia ba hanoin no baze
legal iha leten nu’udar autor halo rezumu katak Lideransa Lokal lideransa
ne’ebé iha nivel baixu liu hanesan Xefi suku no konsellu suku ne’eb’e iha
abilidade no kreatividade ho hamosu ideia ne’ebé diak no bele fo influênsia ou
organiza ba individu ou grupu ne’ebé moris iha komunidade ida, hodi bele atinji
objetivu ne’ebé hatur ona iha vizaun.
KAPITULU III
KONSIDERASAUN IKUS
1. KONKLUZAUN
Maske tempu seidauk fó tomak ba jerasaun foun atu kaer
kuda talin ou nasaun agora maibe
biologikamente sira la eternu iha planeta ida ne’e, jerasaun presija estuda
maka’as, aprende hosi sala no iha responsabilidade moral hodi lori nas aun
lafaek ne’e atimji nia metas sira. Hanesan nasuan demokratiku otas nurak ita
presija dezemvolve valores demokrasia iha ita nia rain liu hosi lideransa
ne’ebé iha kapaside, nasionalismu forte, demokratiku hodi rona ema hotu nia
lian, respeitu direitus umanus, kultura, unidade ho povu no respeitu lei
eleisaun sira.
2. REKOMENDASAUN
Bazeia ba
konteudu leitura ne’e autor fó rekomendasaun hanesan tuir mai ne’e:
1) Espera ba oin naksalak ruma iha entre lideransa sira
tenki tur hamutuk ko’alia ba malu ho ulun malirin no unidade atu nune’e povu
bele hakmatek no mos esperensia sira pasadu labele akontese tan.
2) Rekomenda ba lideransa sira serbisu ho efisiensia no
efikasia no mos labele uza aprosimasaun partidaria, laharee ba backround
individu ou grupu balu atu labele eksklui sira iha ambitu prosesu
dezemvolvimentu.
3) Nafatin rekomenda ba servidor promove ita nia
kultura, respeita lei sira ne’ebé iha hodi labele viola kampaña eleisaun atu
nune’e sai ezemplar diak ba jerasaun tuir mai hodi dezemvolve valores
demokrasia iha ita nia Rain.
BIBLIOGRAFIA NO WEBGRAFIA
Ø Kontituisaun RDTL
Ø Jornal Diariu. Sensus 2015 total
populasaun TL 1.167.242.Edisaun 2015/10/22 www.jndiario.com/2015/10/22/sensus-2015-total-populasaun-tl-1167242(data asesu: (2016, maiu 02).
Ø Kontituisaun RDTL
Ø La’o Hamutuk. (2016, maiu 02). Demokrásia iha Timór‐Leste: Presiza dunik Informasaun!.www.laohamutuk.org/reports/09bgnd/DemoInfoTe.pdf.
Ø Wilson, N. G. (2006). Encyclopedia
of ancient Greece. New York: Routledge. p. 511
Ø
RATRI ISTANIA.(Anonym).Otonomi Daerah Dalam Perspektif Demokratisasi Lokal.http://onnaed.blogspot.com/2015/02/makalah-otonomi-daerah-dalam-perspektif.html. (data asesu: 2016, Abril 30)
Ø
D. Sisk Timothy,2001, Demokrasi
di Tingkat Lokal, (International Institute for Democracy and Electoral
Assistance).http://www.idea.int/publications/dll/ba.cfm. (data asesu: 2016, maiu 02)
Ø
Ratri Istania.(Anonym).Otonomi Daerah Dalam Perspektif Demokratisasi Lokal.http://onnaed.blogspot.com/2015/02/makalah-otonomi-daerah-dalam-perspektif.html. (data asesu: 2016, Abril 30).
Ø
D. Sisk Timothy,2001, Demokrasi
di Tingkat Lokal, (International Institute for Democracy and Electoral
Assistance).http://www.idea.int/publications/dll/ba.cfm. (data asesu: 2016, maiu 02).
Ø Marcio V. da Silva Allan. 2011. Lideranças
Comunitárias entre a Fé a Ação Social. http://www.controlesocialdesarandi.com.br (data asesu 2016, Abril 05)
Ø Kartono Kartini. 2011. Pemimpin dan Kepemimpinan,
Apakah Pemimpin Abnormal itu?. Jakarta. Raja Grafindo Persada.
Ø Vitor
Luciano A. Benevides. 2010. Teze: Os
Estilos De Liderança E As Principais Táticas De Influência Utilizadas Pelos
Líderes Brasileiros.bibliotecadigital.fgv.br/dspace/bitstream/handle/10438/8000/VITOR%20LUCIANO%20A.%20BENEVIDES.pdf?sequence=1 (data asesu 2016, Abril 20)
Ø
Célia Maria Pontes. 2008.
Monografia: O Novo Papel Da Liderança Nas Organizações. portais.tjce.jus.br/esmec/wp-content/uploads/2014/12/C%C3%A9lia-Maria-Pontes.pdf (data asesu 2016, Abril 20)
Tidak ada komentar:
Posting Komentar